Sónar 2012 – Barcelona – del 4, Sónar day lördag

Helt förstörd tvingade jag mig ur sängen för att bege mig mot Sónar Days avslutande dag och den första spelningen. Hade blivit mycket sent natten innan, men det hade varit fantastiskt kul. Kroppen skrek sömn, men sinnet ville se live redan 13.00, så det var bara att dra på sig kläderna och hasta i sig lite frukost på vägen när jag passerade stamhaket Venus Delicatessen. En del spelningar och intervjuer med festivalens Georgia Taglietti, Pegasvs och Modeselektor hägrade, så var tvungen att fokusera även om det var svårt. Visste att det skulle bli en tuff dag, men anade att den skulle bli fantastisk. Avslutande dagen är alltid bra på Sónar. DSC_0152Kom till ett glest och trött område, som inte hade vaknat till liv ännu. Det var inte bara jag som hade dansat järnet och kände av flera dagars fest i kroppen. Stämde av ett par intervjutider, tog en kall öl och kände att den värmande solen började ta mig tillbaka i agendan. Snart skulle spansk musik sparka igång mig och Sónar Day var igång! DSC_0155Spanska Pegasvs inledde redan 13.00 i Sónar Hall med sin retroinspirerade psykadeliska drömpop som virats in med lager av kraut. Sergio Pérez och Luciana Della Villa skapar musik som växlar i stil men samtidigt visar en helhet som är djup och rik i ett analogt universum. Referenser till Neu, Can, Faust och italiensk film är omöjliga att undvika, men samtigt är det inte nostalgi, utan likt Stereolab, något nytt för vår tid. En ljudbild som växer fram och får en att drömma iväg till låtar som Sobre las Olas och El Final. Samtidigt saknade jag lite mer visuellt och tydligen skulle det vara på gång sa bandet i en intervju senare. Synd bara att det inte fanns där då, då det blev en bra spelning men inte fulländad, som även påverkades av usel speltid. DSC_0158Efter Pegasvs felplacering i spelschemat var det dags att samla ihop kroppens delar och bli mer samlad. Kände att en öl krävdes för att över huvud taget orka och bestämde mig för att ladda upp inför mina arbetsuppgifter. Vilket kanske inte var det ultimata men nödvändigt för att orka och jag njöt av solen samt tog del av en del av den anonyma musik dagpasset erbjöd. Snart var det dags för intervjuer och jag borde förbereda mer, men tappade bort mig helt. Relativt uttråkad rev jag av en lagom märklig och ofokuserad intervju med Modeselektor, en betydligt bättre men svårare språkmässigt med Pegasvs och som vanligt en riktigt bra med festivalens pressansvariga Georgia Taglietti. Intervjuerna får du ta del av i radiosändningarna framöver! DSC_0157Sónar är så mycket mer än bara musiken som spelas. Visst är den huvudsyftet och vad vore festivalen utan alla grymma DJ:s, udda artister och världsstjärnor? Samtidigt är det smörgåsbordet som tilltalar mig och många fler, det finns föredrag, utbildningar, konstutställningar, diverse experimet och mycket mer. Så länge musiken och elektronisk sådan är ledstjärnan. På Sónar Day har man i det sammanhanget ypperliga tillfällen att botanisera sig, då utbudet alltid är enormt. I år var det inget undantag och jag tog tillfället i akt. Kändes avslappnande och berikande. Får bli återkommande framöver. DSC_0163På grund av intervjuerna missade jag en hel del jag ville se. Jag såg fragment av Darkside, Star Slinger och missade helt Maria Minerva. Tråkigt nog. Jag hade knappt varit inne i Sónar Complex på hela festivalen, lördagen blev inget undantag. Kände mig lite tom och undrade lite hur den avslutande dagen hade blivit en sådan halv dag. Skulle det inte bli en bättre final på Sónar Day 2012? Visserligen återstod en del men jag var för stunden tung i sinnet.DSC_0162Hade varit en skum dag med fler lördagsintervjuer än jag brukar, vilket gjorde att jag missade en hel del som sagt. Jag kände att ett avslutande besök i Sónar Dôme var nödvändigt för att se om jag kunde öka glädjen och klev in i tältet för att se DJ Harvey ge ett glatt och inspirerande set med disco, garage och house. Ville stanna och dansa, kände en förväntan, men det var oundvikligt att jag måste lämna redan efter en liten stund av den brittiska legendens spelning. Hade väntat hela dagen på att få det bästa till sist. Hoppades det skulle bli så. The Suicide Of Western Culture var mina favoriter i dagprogrammet och jag stegade ner för rampen till Sónar Hall med ett leende, samtidigt som bandet kickade igång.DSC_0166Episkt och beroendeframkallande. På samma planhalva som Fuck Buttons, Mogwai och Blanck Mass skapar The Suicide Of Western Culture elektronisk vintage för själen. Ett emotionellt ljudbygge som stabiliseras upp av influenserna från post-rock, noise, lo-fi, punk och taktfast techno i en mörk men behaglig värld. Barcelona-duon är kanske inte speciellt nyskapande, men de ger ett personligt avtryck jag vill ha mer av. Live lyfter det ett par nivåer och med det visuella var det magiskt. Sónar Hall var perfekt spelställe och jag njöt fullt ut av spår som The End Of Luxery, This Is The Last Time I Shake Your Hand och Battersea Power Station. Kände att jag hade fått vad jag önskade och var i harmoni. Jag lämnade Sónar Day för sista gången i år och hade fått ta del av glädje likasinnande bara kan förmedla.

DSC_0170

Frågan var vad Sónar Night skulle toppa med och jag kände att jag behövde ladda upp batterierna för en fet kväll med mycket dans! Jag var helt slut och om två timmar skulle jag vara jag tvungen att vara i form då Madeon, Modeselektor och Laurent Garnier skulle hålla taktpinnarna! Utmattad men glad, stegade jag hem för lite sömn.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: