Sónar 2012 – Barcelona – del 2, Sónar day fredag

Vaknade vid lunchtid efter en lång, dansant natt och var ganska trött i kroppen. Stel som alltid och relativt ont, vilket är nackens dilemma och min vardagliga följeslagare. Samtidigt kände jag mig oerhört sugen på dag två för Barcelonas Sónar och visste att det kunde bli en fantastisk dag. Fredagen skulle bjuda på mängder av elektronisk musik och det var bara att njuta fullt ut och släppa handbromsen. Programmet för dagdelen lockade med bland annat John Talabot, Nina Kraviz och Austra, så tillfredsställelsen kunde kanske få ta sig i mål. Jag hade dessutom inga intervjuer inbokade och det var bara att låta hedonismen få blomma ut till fullo. Min kamera strulade en del, men i övrigt var livet galant och solen sken.

Inledde min dag med en snabb men sen brunch bestående av härliga tapas, kaffe och öl på min kvarterskrog Venus Delicatessen i Gòtic och fick nya krafter för en kommande lång dag. Hade efter den goda maten och avslappnade stämningen fått krafter för att bege mig upp mot Sónar och festivalens område vid Center of Contemporary Culture (CCCB) och Museum of Contemporary Art (MACBA). Kände mig sugen på bra musik även om jag inte var lika på som jag brukar. Först ut i min agenda blev slutet på slovenska Maya Medvesek eller Nightwave som hon är mer känd som, som var helt ok i sitt kontrollerade set som osade breakbeat och hiphop. Sen hörde jag lite av norska Supersilent som tillsammans med Led Zeppelins John Paul Jones gav oss en del oljud i frispelstappning i Sónar Hall, men som inte är helt min pryl och kanske i längden inte så stor publikfriare trots legendens närvaro.

Tröttnade och lämnade istället för att njuta av att sitta i solen med en öl och lyssna på kanadensiska dark wave-bandet Austra. Musik som jag gillar, närmare mig själv och som  kliver in i mitt inre. Kanske lite fel på Sónar Villages scen på seneftermiddagen, då jag tycker en mörk källarlokal hade varit coolare, men kroppen gladdes. Segade efter deras trevliga spelning runt på området, ofokuserad  och pratade mest med folk, utan någon tydlig plan. 19.15 förändrades det, då Jacques Greene även han från Kanada fick mig att stanna till. Elektroniskt njutbar musik som får mig att vilja dansa. House i någon nyform som gör mig nyfiken på mer. Bra helt enkelt och jag ser fram emot mer, men hans utbud var nu lite tunt för att få mig helt i extas.

De besökte Stockholm på nationaldagen och spelade på Debaser Slussen, men jag kunde i se duon då, men tog tillfället i akt när jag var på Sónar istället. Svåruttalade Nguzunguzu gjorde inte mig besviken och förväntningarna infriades fullt ut. Var oerhört nöjd och glad och även om den utlovade intervjun tråkigt nog körde ihop sig för Red Bull Academys ansvariga på plats och fick ställas in, spelade det typ ingen roll. Efter eufori, feta beats och härligt gung i Sónar Dôme var eftermiddagen i hamn och all energi tillbaka. Mörkt och ljust på samma gång i ett brett spektra av Chicago juke, UK bass, house, reggaeton, cumbia och givetvis en del hip hop och r&b. Nguzunguzu är från LA och består av Daniel Pineda och Asma Maroof och är ansvariga för M.I.A´s Vicki Leekx mixtape som släpptes i slutet av 2010 och som följd på det släppte duon två EP:s Nguzunguzu och Mirage samma år och 2011 följde de upp det med Timesup EP. För någon vecka sen kom Warm Pulse EPSpotify, men som först den 13 augusti ser ljuset fysiskt. Så räkna med mer från Nguzunguzu och ni som inte såg dem på Sónar i Barcelona missade en av årets bästa spelningar. Undrar om de var lika bra på Debaser Slussen. Förmodligen.

Festivalen hade redan gett mig flera bra namn under eftermiddagen och jag kände mig redan nöjd men kvällen var långt från färdig, även om bara en timme återstod. Skyndade iväg för att se lite av John Talabot i ett knökfullt Sónar Hall. Hann få en Estrella, svettas en del och njuta av Sunshine i en mix som kändes trygg och stabil jämfört med hans session på Sónar Club för ett par år sedan och redan har han blivit en profet i sin hemstad. Anade att jag inte behövde mer av spanjoren och lämnade honom för rysk charmig housig minimalistisk techno i Sónar Dôme. Hon är en oerhört inspirerande producent och DJ. Kreativ som få och alltid beredd på det oförberedda, med en alternativ framtoning som får mig att tänka på Miss Kittin, men ändå något eget. Nina Kraviz skulle avsluta Sónar Day, men senare även få en tid på Sónar Club. Nu var det live som gällde, vi skulle få Pain In The Ass, senare skulle DJ-talangen få sitt. Var riktigt bra och hoppas att hon snart kommer till Sverige och lirar, då det vore på tiden.

Efter en trevlig och avslappnad eftermiddag på Sónar, som avslutades med Nina Kraviz, var det vid 22.00 dags för en kort återhämtning i min planering. Jag inledde med att bege mig hemåt för en dusch och lite vila, innan det återigen blev dags att fylla på energidepåerna. Först en uppfriskande cocktail, innan en väldigt sen middag med svenska mått fick avsluta dagpasset. Insåg att klockan var en bit efter midnatt och Amon Tobin: ISAM och Lana del Rey skulle missas, men nu var jag på väg mot Sónar Night och dansen skulle snart ta fart på allvar!

2 svar to “Sónar 2012 – Barcelona – del 2, Sónar day fredag”

  1. Excellent article! We will be linking to this particularly great article on our
    website. Keep up the great writing.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: