Sónar 2012 – Barcelona – del 1, Sónar day torsdag

Under tredje veckan i juni kokar formligen Barcelona över av elektronisk musik. Så har det varit i 19 år och hela konceptet har växt till en gigant som inte går att stoppa. Alla möjliga klubbar, strandfester, konstinstallationer och kulturyttringar avlöser varandra. Alla är de i den katalanska staden för att hålla partyt på topp och ingen vill missa möjligheterna att få vara med. Alla värda namnet spelar i stan och festivalen Sónar är den som styr takten. En av världens största och viktigaste festivaler inom elektronisk musik och alltid med en uppställning i toppskiktet. I år hade festivalen vuxit en del och det var större än någonsin med nästan 90000 besökare för de tre dagarna. Att det dessutom inföll under en 1o dagars vistelse i Barcelona, med ett fantastiskt väder, sol, bad, galenskap till max, god mat, mängder av öl, trevliga intervjuoffer, flera fester Off-Sónar och dans till max gjorde det inte sämre.

Sónar startades 1994 och det året spelade bland annat Laurent Garnier, Sven Väth och Transglobal Underground. Festivalen har sedan dess vuxit rejält och hela Barcelona är idag en del av den stora festen. Själva kallar Sónar det för en festival för Advanced Music and Multimedia Art och deras bokningar är alltid bra oavsett vad som är bokat. Kvalitén är oerhört hög och alla kan hitta något de gillar. Under tre dagar och två nätter får man smaka av lite av varje från ett brett spektra av elektronisk musik. Såväl lokala som internationella artister, från alla tänkbara genrer. Sónar By Day håller till på Center of Contemporary Culture (CCCB) och Museum of Contemporary Art (MACBA) som båda ligger fem minuters promenad från La Ramblas mitt i Barcelonas centrum. Här börjar tillställningen från lunch till 22.00 då de stänger igen för en paus på ungefär två timmar innan Sónar by Night tar vid. Nattdelen huserar i ett gigantiskt utställningscentrum likt Älvsjömässan en bra bit utanför centrum vid IKEA. Ett massivt dansmecka som håller pulsen uppe långt fram på morgonen, med dansen i centrum på fyra scener. Årets upplaga av Sónar festival inföll tordagen den 14 juni och höll på till lördagen den 16 juni.

Vi anlände i år tidigare än någonsin till Barcelona och kom in till stan lagom till midnatt på tisdagen, för att slippa stress, öka glädjen och få ta del av mer fest. Vi softade ganska rejält, hängde på några privatfester, besökte ett par Off Sónar, var på beachen och laddade batterierna inför kalaset som startade på allvar på torsdagen. Kom till festivalen på eftermiddagen vid två och ordnade presspass direkt, samt stämde av en del. Stegade efter en stund in på området och lokaliserade geografin, samt kartlade vilka nya okända akter som spelade. Vid Sónar Dôme var det lagom med folk, men musiken var fantastisk och jag kände att jag var tvungen att kliva in i tältet, då det kändes för bra för att missas och jag var sugen på dans.

Sónar är ett smörgåsbord av musik och det är alltid småartisterna som överraskar mig och ger mig glädje till max. Väl inne i tältet in såg jag att Red Bull Music Academy gärna skulle få hålla min taktpinne igen under festivalen och kanadensiska Exeter gjorde mig inte besviken. Evan Doyle som han egentligen heter har en bas i hiphop och beroende på humöret blandas det  upp med musik han är sugen på där beatsen driver fram hans stämning. Filmkänsla men ändå inte och det kändes synd att så få skulle få ta del av hans fantastiska blygsamma set som gjorde mitt leende bra mycket större. En bra start och ribban var lagd på hög nivå och jag undrade hur festivalen skulle bli i år. Stannade kvar när nästa man på arenan steg upp på scen och galenskapen och glädjen fortsatte i ett minst lika starkt set.

Sónar Day 2012 hade redan en ambition att ge mig allt jag ville ha och jag undrade hur det skulle kunna överträffas med två så bra liveakter redan nu! Eltron John är polacken som älskar basdriven house med udda synthar som fond och där allt drivs mot disco. Smågalen och kreativ. En upplevelse var det att befinna sig framför den udda underhållaren som med tvära inbromsningar bytte väg i sin spelning. Magiskt i min värld och alla dansade! Jag hoppas på mer framöver från Eltron John och att Stockholm får chans att dansa till hans konstnärliga set, vilket var precis vad jag gjorde i Barcelona!

Festivalen hade redan gett mig två bra namn och jag kände mig redan nöjd. Kvällen var inte ens nära och jag undrade lite hur fortsättningen skulle bli. Träffade herrarna i eminenta spanska bandet The Suicide of Western Culture och pratade om deras musik och annat kul, men skulle få vänta till på lördag för att få live av duon. Emotionell noise och elektronisk lo-fi med distade gitarrer i ett ljudlandskap nära Fuck Buttons, Mogwai och Blanck Mass i en skev omskakning jag älskar att bli en del av. Kraut i symbios med shoegaze. För övrigt var de trevliga som få och jag kände att vi borde samarbeta framöver och hoppas det blir så. Lämnade dem och hängde runt lite backstage, snabbtittade på några konserter och konstaterade att jag hade passerat toppen och snart skulle packa ihop och dra för andra äventyr.

Första dagen på festivalen blev en soft dag. Var hyfsat seg efter en del party dagen innan och inledde med att fixa mitt presspass för att enkelt kunna ta mig runt på området. Bra start på festivalen och riktigt kul. Framöver allt var det trevligt när oväntade saker hände och även om jag missade Totally Enormous Extinct Dinosaurs spelning, var jag nöjd. Lämnade Sónar Day till tonerna av Flying Lotus softa spelning och var en skinande sol, då jag hade haft det bra och skulle nu åka till Watergates fest och få det ännu bättre. Kastade mig in i en taxi och åkte till El Monasterio där Tiefschwarz, Ellen Allien och DJ Hell såg till att jag rörde på mina ben. Missade tyvärr M.A.N.D.Y. och svenska La Fleur men var oerhört nöjd med vad jag fick med inramningen, aktörerna och folket som var där! Och jag fick dansa av mig en hel del.

Efter en legendarisk och fantastisk kväll med Watergate, var jag i ett rus av glädje resten av natten. DJ Hell hade varit sjukt bra som alltid och Ellen Allien var inte fel hon heller. Ska djupdyka i eventet längre fram, var så säkra. Hur som helst tog jag en taxi hem efter en stund in på Mathias Kadenoch Marco Resmanns spelning, laddade om med dusch, klädbyte och sen middag. Jag mötte sen upp mina vänner och vi tog en taxi ut till Cocoons beachparty som pågick fram till 03.00. Gratis strandgalej med dans i fulla lass och harmonin infann sig. Vi hann precis komma i fas när de stängde, men vi valde att stanna kvar och dansade utanför festivalen East Ender som låg brevid. En stor spontan hedonistisk snyltarstrandfest till 7-8 på morgonen. Det hade varit en perfekt dag och natt med extra allt, som avslutades i soluppgången. Jag saknade inget jag ville pricka av på att-göra-listan när jag kröp ner i sängen vid nio på förmiddagen och jag anade att detta var bara början på tre dagars galenskap och fest. Snart väntade en ny dag och fler äventyr på Sónar, men det blir mer om det i nästa post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: