Bloc kraschlandade bara några timmar efter start

Inför förra helgen åkte jag till London för att gå på en av Europas på pappret bästa festivaler i år, med en line up av namn som gjorde mig sugen på klubberi till max. Bloc. 2012 hade lyckats med konststycket att flytta till London, hamna på en given plats nära London City Airport vid Themsen nedslitna hamnområde som nu börjar bli hippt och boka in fantastiska namn som OrbitalSnoop Dog, Richie HawtinAmon Tobin: ISAM, Jeff Mills, Squarepusher, Carl Craig – 69, Monolake, Ellen Allien, ATOL = Modeselektor + Marcel Dettmann + ShedFour TetMartyn, Sandwell District och Transparent Sound för att nämna några av de som skulle spela. Även om mitt flyg blev dyrare och boendet inte var det bästa, tänkte jag att med namnen i bakhuvudet och klar intervjubokning med Monolake, samt preliminärt klart med Ellen Allien och Martyn, att jag kunde överleva den biten.

Hade tagit det relativt lugnt i min favoritstad i ett par dagar och laddade upp. Var redo till max, men anande ett småkaos redan när jag anlände utanför festivalen. Köerna var enorma, det var småkaos och ingen verkade vilja ta tag i saker. Entrésystemet var riktigt bökigt och underdimensionerat. Hade Bloc vuxit för fort? Eller var det bara utanför och innanför var det kanske ok? Kom in och blev något förvånad och lite besviken. Det var ganska halvfärdigt och inte helt genomtänkt med tanke på att 15000 personer skulle husera här. Hade London Pleasure Gardens tagit vatten över huvudet? Eller hade Bloc gjort ett antal felbedömningar? Kände mig lite lurad, men bestämde mig för att lägga frågorna åt sidan och ta tag i partyt och fira natten genom med dansen i centrum, skulle ju bli fantastiskt!

Några öl och en snabb runda över hela området som inkluderade lite span på T. Williams b2b DuskyRedinho, Nicolas Jaar och Union, gjorde att jag kom i bättre stämning, även om området kändes halvfärdigt. Det var fortfarande glest med folk på ett område som andades sunkig grusplan vid en hamn som var sliten och med för lite attraktioner. En rörig och osammanhängande kartkoppling med spelschema gjorde det inte enklare och jag vacklade en del, men när jag fått landa på båten MS Stubnitz smälte intrycken in lite. Det var inte så dumt ändå, men hur skulle det bli med mängder med folk och vad skulle hända med båten, som redan hade livsfarliga trappor? Frågorna fanns där, men jag började se fram mer och mer emot Amon Tobin: ISAM och lämnade mitt tvivel på båten när jag klev åter i land.

Sónar hade pressansvariga Georgia Taglietti berättat att jag missat kanske årets spelning, när jag missade Amon Tobin. Jag har tidigare träffat den trevliga och ödmjuka brasilianaren, samt sett hans produktioner i extremt fina sammanhang och blev klart än mer förväntansfull, trots atmosfären. Och Amon Tobin: ISAM blev en upplevelse som motsvarade trycket och gav mer. En abstrakt tredimensionell klossfigur som projekterades och följde musikens väg framåt. Ett skådespel, en illusion och underbar konst i ett med electronica, drum’n’bass och leftfield som ledsagare. Blev fast med ögonen, leende och visste inte riktigt vad jag skulle säga. Var betagen, nästan religiös och oerhört nöjd att jag hade åkt till London. Jag var i hamn och även om ljudet inte var perfekt, var jag övertygad om att det skulle det bli en lyckad helg med det ena lyckokastet efter det andra!

Amon Tobin: ISAM Live – Bloc. 2012 – Part 1

Amon Tobin: ISAM Live – Bloc. 2012 – Part 2

Kvällen stegade vidare och jag visste att tiden med Amon Tobin: ISAM hade varit vad jag behövde. Vitaminer var påfyllda och nu kunde festen börja på allvar. Gled runt och såg lite av varje, men imponerade sådär och började fundera på mat. Fick i mig riktigt god jamaicansk mat och blev god vän med några skottar som hängde vid matståndet och vi bestämde oss för att se lite musik tillsammans.  Har tidigare sett Doom och varit måttligt imponerad, men här blev det riktigt bra, trots halvbra ljud. Inspirerad och kontrollerad, enkel och sprudlande, vilket gjorde att vi fick bra hiphop som fyllde stora scenens tält. Förmodligen för namnet efter honom var en huvuddragare och publiken ville ha mer. Snoop Dog är dock alltid sen, har erfarenhet lärt mig och jag lämnade för en stund mina nyfunna vänner, för att kolla in lite på eminenta Sandwell District, som jag bara inte fick missa!

Technon var när den är som bäst. De smög på, trevade, letade sig in mot mitt inre och jag njöt samtidigt som jag dansade runt. Magiskt, men efter hand blev det det lite tryckt stämning och jag undrade varför. Efter en stund stod det klart att festivalen strax skulle stänga ner för kvällen av polisen, då säkerheten inte kunde garanteras och att det preliminärt även skulle gälla lördagen. Återvände till Snoop Dog, som fortfarande inte spelade och hittade skottarna. Berättade att allt skulle stängas ner och flera av mina nya vänner blev riktigt besvikna, då en av de större dragarna skulle ju vara där nu! Själv undrade jag lite varför det blev såhär och vad jag gjorde i England.

Undrar lite vad som fick polisen att bli övertygade om att stängning vore bäst. Visst var det mycket folk, långa köer, men inte så enormt och här kunde man säkert ha åtgärdat för att lösa knutarna. Regnade gjorde det inte, så det var inte ens med i agendan förrän under lördagen, då det skulle ösregna enligt prognoserna. Jag misstänker att problemet var falska biljetter och att många hoppat in, samt mycket droger var i omlopp, vilket gjorde det svårare för festivalen att lösa säkerheten för alla och stängning blev motiverad. Tråkigt och deprimerande, men jag hade mina planer längre fram i agendan och försökte hitta lösningar, även om besvikelsen var stor. Och jag är fortfarande övertygad efter många festivaler i mitt liv, däribland två sjukt kaosartade Glastonbury, att problemen kunde ha lösts. Inte helt enkelt och med förseningar som följd, men det hade varit värt det.

Förmodligen hade Bloc. 2012 tittat för högt över sina huvuden och tappat en del grundbitar i stressen med genomförandet och föll i ett fritt fall. Det var bra förutsättningar, men när ett så stort och populärt namn som Snoop Dog och ett enormt rave därtill bokas till östra London, får man räkna med problem. Många som inte har slantarna vill in och gör allt för att lyckas. Sen var området fantasilöst och det kändes som fler installationer, ett utnyttjande av en byggnad för klubbverksamheten, tydligare scennamn med bättre kartor, fler storbildsskärmar med videokonst, bättre ljud och en plastgräsmatta hade lyst upp något i halvmissären. Hade för övrigt räknat med Liverpool Street för hemfärd, men kom inte längre till Canning Town några hundra meter bort från festivalen, vid en ansvarslös evakuering. Väl där ordnade jag själv så jag hamnade på en nattbuss till Trafalgar Square, för att där promenera upp till Oxford Street och buss 73 mot King´s Cross. Tog sin tid och jag var hemma strax vid fyra, lagom nöjd. Festivalen var inställd och jag var i London, där huvudsyftet hade varit Bloc. Kände mig tom och ledsen, men tänkte lösa dilemmat

och fick tänka om. Är med facit i hamn evigt tacksam till mina vänner på underbara klubben Fabric som hjälpte mig med en plats på gästlistan hos dem dagen efter och att jag samma kväll sprang in i ett gäng glada spanjorer som hade fått stå ut med samma resa som mig själv. En annorlunda helg blev det och frågan är om det var värt det, men gissar det och jag känner mig trots allt nöjd! Jay Haze, Bicep och en rejält spelsugen Craig Richards på en av Londons största klubbar var inte fel det heller. Tack Oli! Hoppas för övrigt att Bloc kommer tillbaka trots alla problem och att ni som var där får tillbaka era pengar för biljetterna. Vi ville ju bara alla få ha kul och få uppleva en av de bästa festivalerna, med en löjligt bra startuppställning. Så hjälp arrangörerna med allt ni kan så kanske vi får göra det, även om senare! Kärlek framför hat löser betydligt mer, även om det svider en del nu.

Ett svar to “Bloc kraschlandade bara några timmar efter start”

  1. […] hade sett honom i Barcelona, särskilt med facit i hamn. Han var tydligen fantastisk och även om Bloc var en av 2012 års bästa spelningar, var det synd att missa Sónar. Lana del Rey hade kanske […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: