Årslista 2010 – del 1 – De 25 bästa spelningarna

MP3-åldern och all nedladdning har lett till tappad skivförsäljning för nästan alla idkare och nästan alla musiker måste jobba hårdare för sin brödföda, särskilt gäller det för mindre oberoende artister. Det kommer allt från limiterade exklusiva boxar, inbjudningar till studios vid inspelningar och mängder av extra material för skivköparna. Livespelningarna ökar hela tiden i antal och vi fick mängder av möjligheter att se bra musik varje vecka under 2010. Festivalerna var fler än någonsin tidigare, men det blev samtidigt svårare att få en helhet per enskild festival och bra dragare som stack ut. Jag tror att fler än Hultsfred kommer att gå under de närmaste åren som en effekt av det enorma utbudet där överraskningarna är få och likriktningen är för stor. Galet mycket bra serverades det hur som helst och jag tror att de nischade och giganterna blir de som överlever på sikt. Med detta i bakhuvudet är det extra svårt att plocka russinen ur kakan och berätta om det bästa men jag ska göra ett försök i kronologisk ordning utan rangordning plocka fram mina 25 bästa liveupplevelser för 2010. Tyvärr har jag varken bilder eller klipp till alla spelningar och jag har inte filmat, men säger Gott Nytt År! och årssummeringarna är igång!

De 25 bästa spelningarna för 2010

19/1 – The XX @ Debaser Medis, Stockholm

The XX fotograf: Maria Andersson

Det var slutsålt och förväntningar var enorma, pressen stor, men ändå lyckades The XX att leverera en spelning på Debaser Medis som var fantastisk och bra balsam för själen. Extremt lugnt och stämningsfullt med en publik som nickade sig igenom bandets enkla musik som andas The Cure, ett lågmält Joy Division och Asobi Seksu. Samspelet mellan Romy Madly Croft och Oliver Sim var riktigt bra och vi fick shoegaze, elektronisk pop och postindie med underbara spår som Crystalised, VCR, Island och Infinity. Ett av förra årets bästa band på skiva levererade i år topp live och spelningen på Debaser Medis var guld.

17/4 – A Sunny Day In Glasgow @ Debaser Slussen, Stockholm

Det var en riktigt bra spelning som bara inte fick missas. Särskild med fantastiska Ashes Grammar från förra året i bagaget och med ett nytt på gång i arbetsbänken. Helt underbart bra och ett fullt Debaser Slussen gjorde det till en riktigt rolig kväll. Dansade mig glad till fantastiska låtar som Close Chorus, Nitetime Rainbows, Shy och Passionate Introverts (Dinosaurs). Kanske inte den bästa spelning för året men A Sunny Day In Glasgow gjorde mig bra mycket gladare och publiken var i extas. Sången mellan tvillingsystrarna Robin och Laura Daniels gav oss en trevlig psykadelisk trip med folkpop, kraut, electronica och shoegaze och jag ser fram emot nästa spelning med bandet. Under tiden kan ni kolla in deras album Autumn Again som kom i oktober och som är en riktigt bra skiva strax utanför årslistan.

12/5 – Anna von Hausswolff @ Södra Teatern, Stockholm

Köpte biljett till Anna von Hausswolffs spelning på Södra Teatern efter att eminenta Sandra tipsat om henne på sin Moshpit. Anna är en tjej från från Göteborg som gör musik med lite av samma känsla som Idiot Wind, Frida Hyvönen och Laura Marling ger mig. En stark debutant med stor känsla och som fick publiken att njuta fullt ut av hennes vackra musik från albumet Singing From The Grave. En emotionell kväll där musiken passade scenen perfekt.

20/5 – Scout Niblett @ Strand, Stockholm

Emma Louise Niblett är från Nottingham i England, men bor i USA och gör minimalistisk men vacker musik som kryper in under skinnet. Musik nära She Keeps Bees, PJ Harvey, Sofia Härdig och Cat Power som borde få betydligt större genomslag än det fått. Scout Niblett gjorde kvällen till en personlig upplevelse som slår det mesta för året och det även om min favorit Dinosaur Egg inte spelades. Ni som inte var där missade en spelning ni hade drömt om och det var med stor glädje vi fick prata musik med henne efteråt. Lätt med på topp 5 för året och dessutom var det gratis.

28/5 – Tiger Tape @ Debaser Slussen

Fritz Corner och Svenska Musikklubbens hade i maj sin årliga minifestival …och stora havetDebaser Slussen. En festival som bjöd på massor av bra härlig musik, däribland det emineta Tiger Tape som imponerade fullständigt. Charmigt och skevt tar sig bandets trallvänliga indie fram i mitt medvetande och med finurliga och vackra texter är de med i leken. Kvartetten Tiger Tape andas lite av mina favoriter Fidget men ändå något mer. Låtar som Keep Dancing, I Will Never Hold Your Hand, With Those Sunglasses och Skanstull visar att ung indie har en framtid i Sverige. Visst var det bitvis inte perfekt, men samtidigt kändes det befriande och jag är övertygad om att vi kommer att få höra mer från bandet.

17/6 – Broadcast @ Sónar, Barcelona

Det var för en dröm som besannades när jag äntligen fick se Birmingham-duon Broadcast ta för sig på scenen i SónarHall. Deras psykadeliska och färgstarka elektronika som blandas ut med filmmusik och 60-talspop gör mig svag. Jag är smått kär i Warps fina lilla band sen jag första gången hörde bandets Come On Let’s Go för många år sen, så för mig var det starkt att äntligen få se det galet sköna bandet. Pendulum, Man Is Not a Bird och Valerie avhandlades i samarbete med visuella effekter som gjorde spelningen fantastisk och jag blev ett enda stort leende. Sångerskan Trish Keenan och James Cargill leker fram sin musik som etsar sig fast i mitt inre. Att de var så otroligt bra och utklassade det mesta gjorde mig tårögd.

18/6 Jackmaster, Sónar, Barcelona

Fabric-folket tipsade mig om att jag skulle ta och se Jack Revill, en ung kille från Storbritannien som kallar sig Jackmaster och som är ett av de mer lovande nya namnen inom klubbvärlden. Sagt och gjort så stod vi där och dansade järnet till en talang som rev av den ena hitlåten efter den andra och vi var snart i extas. Att spela låtar med så vitt spridda skurar som Chaka Khan – Ain’t Nobody, Aphex Twin – Window Licker, Dizzee Rascal – I Luv U, Prince – I Would Die 4 U, Kraftwerk – Computer Love, Daft Punk – Rollin’ & Scratchin’ och Mr. Oizo – Cut Dick för att nämna några namn kräver sin DJ. Alla typer av musik med kraftig bas som blandades in i future house-rytmer och mixades fantastiskt snyggt. En av Sónars bästa spelningar! Det var magiskt och du kan fortfarande få en del av känslan genom att lyssna på Sónar-setet HÄR!

18/6 – 2 Many DJs @ Sónar, Barcelona

04.00 den 18 juni tändes strålkastarna i SónarClubs hangar och det var dags för kvällens stora party där välbekanta hits averkades sida vid sida med mer smal musik. Allt var upphettat till kokpunkten och dansgolvet fylldes fort. Belgiska 2 Many DJs drog igång och festen startade på allvar. Att få bränna av populärhits från Daft Punk, Joy Division, Röyksopp och AC/DC sida vid sida med mer okänt material utan att folk lämnar spelningen gör duon klart unik. Helt klart en höjdpunkt på året och en av festivalens bästa spelningar. Missade Booka Shade och var knappast besviken över det, då det var sanslöst kul på 2 Many DJs. Bröderna David och Stephen Dewael som även har bandet Soulwax tar dansmusiken ett steg mot mer populära tongångar och det utan att förlora känslan. 2 Many DJs är kul och medryckande. Det var knökfullt, ett enormt drag och inte en arg min på SónarClub och mitt belgiska danssällskap för kvällen gjorde det till en perfekt natt.

19/6 – DJ Hell @ Sónar, Barcelona

Mitt avslut på Sónar 2010 blev bland det bästa på hela festivalen. Helmut Josef Geier eller DJ Hell som han kallar sig gjorde ett riktigt bra closing set. Med en perfekt balans mellan acid-house, minimalism och techno visade han vägen för vilka ideal står för och det var mer punk än punken. Han gav allt och lite till. Han mixade järnet från första stund och som en av få DJ:s var det ett set med vinyl vi fick ta del av. Sónar fixade inget på scenen för honom när det gäller attributer så han tog in en egen dansare och ordnade en del med ljuset. Mer behövdes inte för att öka spelningen ytterligare ett snäpp och en mästare hade visat var skåpet skulle stå. När han rev av samarbetet med Bryan Ferry, U Can Dance blev publiken som i ett vakum där det aldrig skulle ta slut. Glädje och dans för livet. Dj Hell var en av de jag absolut imponerades mest av på Sónar och han trollband oss. Synd att missa hans första set samma kväll men avslutningen var galant!

30/6 – Japandroids @ Debaser Slussen, Stockholm

Kanadensiska bandet Japandroids borde vara olagligt att missa live. Fantastiskt var det och vi var grymt nöjda med kvällen. Gratis och sommar gjorde det till en härlig kväll jag sent kommer att glömma. Shoegaze och noize punk lyckades duon ge publiken en upplevelse jag gärna upplever igen. Art Czars, I Quit Girls och Rockers East Vancouver har sällan skakat om som då och jag hoppas bandet snart är i stan igen. Kalas! Galant! Underbart!

30/7 – Jori Hulkkonen @ Emmaboda

En av mina hjältar visade verkligen var skåpet skulle stå. Han börjar att bli en legend för den Skandinaviska klubbscenen och på Emmaboda visade han tydligt varför. Jori Hulkkonen spelade klassiskt, hårt, tekniskt med en bra blandning och jag förstår varför Laurent Garnier var angelägen om att knyta den talangfulla finnen till F-Com i så många år. Kul att se att han aldrig tröttnar, har ändå följt honom sen 1999. Perfekt uppvärmare för Tiga som kom lite senare och det var med nödvändighet vi tog dryckespaus under Erol Alkan.

30/7 – Tiga @ Emmaboda

Tiga var grymt bra! Ingen tvivel där inte. Han Twittrade om att den svenska publiken var bland den bästa och helt galen. Sant. Vi fick hit efter hit och jag har sällan dansat så mycket och jag hade enormt trevligt med mitt sällskap på spelningen. Jori Hulkkonen var kanske lite vassare men Tiga hårdare och det var en fröjd att dansa loss till hård techno genom Emmaboda-natten. Turbo Recordings är för att stanna och hoppas på fler galna kvällar som denna.

31/7 – French Horn Rebellion @ Emmaboda

En av årets stora överraskningar stod ändå French Horn Rebellion för. Så grymt bra att jag bara ville ha mer. Att sen galenskapen överträffades hela tiden med såväl spelande i publiken, splittring av bandet, utskickande av en keyboard i publiken, återförening, som dans till tusen gjorde inte saken sämre. This Moment, Up All Night och Broken Heart lyfte min dag. En relativt tidig spelning som sparkade igång partyglädjen och det gick inte att ha dåligt humör efter en sådan upplevelse.

31/7 – Crystal Castles @ Emmaboda (och 18/11 – Debaser Medis Stockholm)

Crystal Castles var riktigt bra på Debaser Medis den 18 november, men en nerv saknades för att bli fulländat. Förmodligen för att hade brutit foten. Den känslan hade duon hur som helst på sommarens Emmaboda och det var fantastiskt att se kanadensarna kunna reparera sin usla spelning i mitt sinne från Sónar 2009 två gånger om under året och en gång i världsklass. Dansade mig svettig värre till underbara låtar som Celestica, Baptism, Crimewave, Untrust Us och avslutade natten med ett stort leende när vi drog sista ölen vid vår camp i sommarnatten.

21/8 – The Very Best @ Marie Laveau, Stockholm

The Very Best kan ha varit den bästa spelningen för året när de spelade på Marie Laveaus under Bloc. En helt fantastisk spelning var det. Svetten rann, värmen var extrem, ölen flödade, glädjen var stor och dansen tog aldrig slut. The Very Best såg till att Marie Laveaus källare kokade över och en av årets bästa spelningar där vi alla blev delaktiga var ett faktum. Sjukt bra och riktigt kul att vara där. Sällan varit så svettig och uttorkad efter en spelning. En tomhet infann sig när det hela var slut men glädjen att ha varit där höll i sig i flera veckor efteråt. Emmaboda var bra men det här var bättre.

27/8 – Robyn @ Popaganda, Stockholm

Att helt ignorera tjejen som var en av de artister som imponerade mest på mig under året vore märkligt. Visst var spelningen inte lika bra som det var på Roskilde 2008, för att nämna en världsklasspelning, men Robyn var ändå bland de 25 bästa för året med sin Popaganda-spelning. Kanske var avtrubbad, men jag har ändå känslan av att jag sett henne bättre trots hits som Dancing On My Own, Be Mine! och Show Me Love.

28/8 – Hot Chip @ Popaganda, Stockholm

Vilken spelning det blev! Fantastiskt! De plockade verkligen russinen ur kakan och serverade kanske den mest imponerade spelningar jag sett med det underbara bandet någonsin. Popaganda skakade av dans och trots jag tappade mina insulinpennor någonstans i publikhavet blev jag knappast bekymrad, utan dansade glatt vidare till One Life Stand, Over And Over, Ready For The Floor och många fler hits med bandet. Som en klubbspelning fast ute i kylan vid Eriksdalsbadet och ändå var man svettigt varm och glad som aldrig förr!

10/9 – Niki & The Dove och Juvelen @ Debaser Slussen, Stockholm

Vilken kväll det blev när Niki & the Dove och Juvelen besökte Debaser Slussen. Först ut musik som andas 80-talsdanspop men även en del Berlin och techno med en närhet till Desire, Kate Bush, Marina & The Diamonds och Florence + The Machine men även giganten Prince. Singeln DJ, ease my mind gjorde mig stel av beundran och att Juvelen skulle överträffa henne trodde jag inte var möjligt. Kul att påminnas om att hans Prince-influerade musik var ett strå vassare live och när det fick ett gästspel av Adam Tensta kokade klubben. Missade du det missade du två riktigt bra spelningar. Mycket folk, bra drag och starkt livematerial. Härligt och med stor närvaro.

13/9 – Depreciation Guild @ Debaser Slussen, Stockholm

Svenska musikklubben lyckades sprida glädje på Debaser Slussen omåndagen den 13 september inför en oförskämt liten publik, när The Depreciation Guild från Brooklyn var på besök. Drömmande tongångar från shoegaze och psykadelisk pop med medlemmarna Kurt Feldman och Christoph Hochheim från underbara The Pains Of Being Pure at Heart blev det en kväll att minnas. Mindre shoegaze och mer new wave och 80-talssyntpop. Jag var grymt nöjd att jag var en av de få som var där.

25/9 – Black Mountain @ Debaser Slussen, Stockholm

Kanadensiska Black Mountain besökte Debaser Slussens lilla scen och gjorde en bra arbetsinsats som kvalar in, även om det kanske inte var lika bra som jag hade hoppats. Stephen McBean håller ihop sitt band bra och det psykedeliska rockbandet lyfter live. Ibland kanske lite för utdragna låtar, men samtidigt konsekvent, tung och medryckande. Roller Coaster, Angels och Tyrants skakar om och ger oss allt. Att vi fick träffa bandet tidigare under kvällen gjorde inte kvällen sämre och jag dansade av glädje från spelningen hela natten.

30/9 –  Juni Järvi @ Landet, Stockholm

2006 släppte Juni Järvi sin debut Wherever Thou Art och han fick en del uppmärksamhet för sin finstämda pop nära Jens Lekman, Magnetic Fields och Suburbian Kids With Biblican Names. Det blev en del live och det var på gång för ett genombrott men istället försvann han sakta men säkert och det blev snart helt tyst. Märkligt nog. Hur som helst fyra år senare är Mikael Bengtsson som han egentligen heter tillbaka med uppföljaren The Gospel as written and performed by Juni Järvi. ReleasefestenLandet var en intim och mysig livespelning med piano, stråkar och lite blås som gjorde mig harmoniserad och rörd på samma gång. En artist fler borde ta del av och som förtjänar ett rejält genombrott.

16/10 – Voladoras @ Landet, Stockholm

Landet har i år presenterat flera bra spelningar och det har varit svårt att hinna med allt bra som dykt upp. I oktober dök en en kväll där ett av Stockholms coolaste band Voladoras klev in på min årslista med sin perfekta mix av The Cramps och The Shangri-La’s. En spelning jag hade sett fram emot länge och som inte gjorde mig besviken.

5/11 – No Age @ Debaser Medis, Stockholm

Los Angeles No Age gjorde återigen ett starkt intryck på mig när de spelade live i Stockholm på Debaser Medis trots att det är en riktigt tråkig scen. Det hjälpte en del med den härliga känsla den pogodansande gruppen framför scenen förmedlade, men att Debaser Slussen hade passat bättre råder det ingen tvivel om. No Age visade hur som helst att de återigen vill vara med på mina årslistor när de skakade om med sin noise indie, punk och lo-fi. Alternativa tongångar bortom dagens hitlistor. Att senaste albumet är lite mer polerat och återhållsamt märktes inte lika tydligt live. Glitter och Fever Dreaming levde klart ut, men i mitt tycke är Teen Creeps, Boy Void och Here Should Be My Home fortfarande favoriter. En spelning som kunde ha fått full pott föll som sagt en del, men mest på grund av lokalen. Lite synd men samtidigt är jag nöjd med att fått höra Everybody´s Down live igen och ni som inte var där missade något.

13/11 – Holy Fuck @ Debaser Slussen, Stockholm

Den 13 november dansade jag maniskt av glädje till kanadensiska Holy Fuck på ett fullsatt Debaser Slussen. Ni som missade spelningen missade en galen kväll. Som en korsning av band som Battles, Fuck Buttons, Caribou och HEALTH får man ut ett energiskt skönt band som glädjer en med bra musik. Med enkla keyboards, gamla effektpedaler och diverse ljudleksaker lekte Holy Fuck fram en ljudbild bortom fantasin i sina rifforgier. Elektroniska skiftningar och högt tempo i en blandning av post-post-rock, kraut och minimal techno som smakade eklektiskt. En fantastiskt bra bokning av underbara klubben Fritz Corner. Perfekt kväll, vackra människor.

8/12 – Blood Red Shoes @ Concorde, Brighton

Ett band som definitivt kommer att få mycket utrymme på mina årslistor är den fantastiska duon Blood Red Shoes som gjort mitt år bra mycket bättre. Tyvärr kom aldrig bandet till Sverige för någon spelning under året. Märkligt nog. Så istället tog jag tjuren i hornen och åkte till Brighton för att se dem riva av en spelning på trevliga Concorde inför en hänförd publik. Turnéavslut och det i deras hemstad var en stor upplevelse och det var magiskt. Bra låtar som Heartsink, Don´t Ask, I Wish I Was Someone Better, ADHD, When We Wake och Colours Fade gjorde livet roligare och det blev inte sämre av att trummisen Steven Ansell som jag träffat tidigare under kvällen avslutade det hela med ett hederligt gammalt stage dive. En av årets absoluta höjdare och lätt in på topp 5. Brighton återkommer jag gärna till!

Lite utanför summeringen

Det var det löjligt svårt att begränsa och jag har fått döda ett antal av mina egna små darlings. Den svenska björnstammen, Parken, Au Revoir Simone, Neon Indian, Conny Nimmersjö, Palpitation, Rigas, Pete Tong, Lucrecia Dalt och Magda för att nämna några, gjorde alla riktigt roliga och bra spelningar men föll strax utanför. Artister som alla förtjänar uppmärksamhet men som i min sammanställning inte kom in på topp 25. Parken skulle nog varit med, men jag missade en stor del av konserten på Emmaboda och på Lilla Ukraina var det inte lika bra. Plats 26 ger inga ovationer men en värdemätare.

5 svar to “Årslista 2010 – del 1 – De 25 bästa spelningarna”

  1. ah! mycket fint du har sett i år. avundsjuk!😦

    • Ja det har varit mängder av bra spelningar! Mer än någonsin tror jag, men var inte avundsjuk, för du har ju sett artister jag velat se också men som inte passerat min spelplan än iaf…:) o kommer att missa en hel del i vår.😦

  2. […] Indian, Au Revoir Simone, Belle & Sebastian, Hot Chip och Robyn, varav två var med på min årslista över bästa spelningar och två strax utanför. Hade väl mina aningar när jag såg vilka som hade sina turnéer i […]

  3. […] Voladoras är som en perfekt mix av The Cramps och The Shangri-La’s och 2010 klev de in på min årslista med sin fantastiska spelning på Landet. Voladoras är för övrigt en väl bevarad hemlighet […]

  4. […] Birmingham-duons spelning på Sónar 2010 var en av festivalens absolut bästa och en av det årets bästa totalt sett. Deras psykadeliska och färgstarka electronica som mixats med filmmusik och 60-talspop […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: